I skuggan av Michael Jacksons död . Willy Kyrklund är död. Existens avslutad. Han skjuter upp liljorna. Femhundra tecken på kvällstidningarnas kultursidor. En vacker bild då han sitter på ett fält av blommande vallmo. Lokaltidningens mest framstående kulturreporter skriver en platt krönika. Han är en sådan där man uppväxt under sextiotalet. Finskt påbrå. Litterärt bevandrad. Hans semestrande kollega brukar köpa Daimstrut i kiosken där jag jobbar. Han har en gles soulpatch och två blonda barn, flipitiflopps och så vidare, kubbspel hemma vid sommarstugan. I sommar läser han inga böcker. Jag klappar Leo Tolstojs Anna Karenina som ligger där under kassaapparaten.
I senaste numret av Ponton (Ponton #2 2009) skrev jag om ”Min Kyrklund”. En text som skalade fram många fler av löken Kyrklunds lager. Försökte få en intervju, men han var visst trött och det blev inget. Nu får jag aldrig träffa honom. Gud kommer att ignorera hans nyfikna blick. Planlöst vandrar Willy Kyrklund i himlen. Ensam i himlen. Hoppas inte att det är så. Fort skulle det skrivas om hans död. Dagstidningars påhittade stress. Själv var jag ledsen några dagar. Var tvungen att sörja. Målade dit ett svart sorgeband med spritpenna.
Snälla rara Sveriges television,
Skulle ni inte kunna ta och visa det där programmet där man får följa med Willy Kyrklund till hans barndomshem i Karelen? Det skulle jag tycka vore snällt. Vill också säga att det är trevligt att ni visar Sven Delblancs ”Hedebyborna”. Sommar i Sörmland är allt för fint, och hon som spelar Märta är då allt för grann, Nina Gunke alltså. Hon lade den svenska rösten till April O’Neil i Teenage Mutant Ninja Turtles. Kan jag förresten få sommarjobba hos er nästa sommar? Det är allright där jag är nu, men jag gonar ner mig och glömmer mina ambitioner då jag bara säljer glass och läser kvällstidningar och alla dessa glansiga bilagor. Blir så avundssjuk på alla krönikörer förstår ni. Jag pluggar till journalist. Dessutom betalar jag TV-avgift, men jag har skickat in en prövning angående detta. Ge och ta. Nåväl, skulle vara riktigt juste om ni kunde visa den där dokumentären om Kyrklund. Adjö.
Willy Kyrklund var en person som jag inte kunde föreställa mig skulle kunna dö. Om man nu kan tänka sig det om någon alls vill säga. En dag ska mamma dö… ”Han framstod lika odödlig och tidlös som en matematisk formel”, som en vän uttryckte det. Måhända stulet från Sydsvenskans kultursidor. Odödligheten får nu gestaltas i Rolling Stones frontfigurer Mick Jagger och Keith Richards. Två roliga gubbar. Keith Richards, snälla dö inte!
Det finns något fint med att efter en lång varm sommardag vandra till de sälla jaktmarkerna. Men troligtvis ramlade Kyrklund och slog i huvudet och den där sköra kroppen, kanske i badrummet. Blod på kaklet. Eller så var han sjuk. Bara trädens tillfälliga död om hösten som är vacker. Människans död är ful. Kultursidor.
Ingen kommer att göra en minnesfilm över Kyrklund med fina bilder, R.I.P skrivet med gotiskt typsnitt mot svart bakgrund och melankolisk musik till detta, för att sedan lägga upp den på youtube och vänta på alla tusentals kommentarer från sörjande ungdomar.
Må han vila i frid, långt inne i Uppsala kungahögars mörka innandöme.
Är du mellan 14 och 21 kan du skicka in dina texter och bilder och kanske få dem publicerade i ponton. Vi tar mer än gärna emot dikter, noveller, fotografier eller teckningar. Formulär för att skicka in bidrag direkt och övriga adresser hittar du här.
ponton är en litterär tidskrift av och för unga som utkommer med fyra nummer varje år. Hälften av materialet i tidningen består av inskickat material, andra hälften görs av en redaktion med bas i Stockholm.
Under den här fliken hittar du information om hur du gör för att prenumerera på ponton och var tidningen finns i butik.
juli 6th, 2009 at 21:58
Hur börjar man då? För att leta sig in i det kyrklundska författarskapet?
juli 8th, 2009 at 11:35
Först ställer mig sig själv följande frågor: Varför är det så här? Ska det vara så här? Är det mitt fel? Vems fel är det?
Detta följs upp med läsning av Solange, Polyfem förvandlad samt Om godheten. Sedan är man invigd och får ta del av Kyrklundsläsarnas alla för- och nackdelar i livet.