En midsommarnattsdröm - William Shakespeare
Långt ifrån en dröm. Jättelångt. Midsommarafton i gammalt vackert skärgårdshus på numera nya-fina-husbebyggd-ö. Gryts Skärgård, Östergötland. Ett grusvägsnätverk växer fram mellan sköra uppvisningshus så att alla kan åka med sina fyrhjulingar.
Efter snapsen och jordgubbstårtan. Upp på övervåningen. P3 live. The Smiths spelning på The Apollo Theatre i Oxford nittonhundraåttiofem. Och Morrissey är nu i fortfarande-trött-efter-midsommar-sverige, och den här gången är det sålunda varmt, och Julia bor på Borås stadshotell. En fantastisk halvtimma. The Smiths på 60-talets sista levande Philips transistorradio. Turkos och smutsig. Sommarstugssmuts. Logdans.
Shakespeare’s sister var en pinfärsk singel. Shakespeare och midsommar och så sju sorters blommor som ska följas av en dröm. En midsommarnattsdröm, kanske det av populärkulturen mest älskade Shakespearestycket. Många härliga kemisk ämnen, redan väntandes i kroppen, måste ha strömmat till i William Shakespeares renässanshjärna då En midsommarsnattsdröm skrevs ner. Han hade läst så många antika dramer.
Det handlar om kärlek, så klart. Att älska någon som inte älskar en, att vara älskad av någon som man inte älskar. Att jaga någon, så som man jagar den man älskar. På fester, på gator, i korridorer och i drömmar.
Att själv bli jagad och inte tycka det är så roligt för det får man också ångest av. Och man vill ju bara ta det lite lugnt med sommarlov och sånt. Många författare sänder Sommar i P1 och så har man kanske redan lånat så många böcker.
Kort om ramhandlingen: Fyra människor som inte hyser de känslor för varandra som krävs för att skapa två lyckliga par. Avundssjukan. ”Han älskar ju henne, varför kan han då inte älska mig?” Och så magi och trolldrycker. Gift dig eller dö vid soluppgången.
Tvångstanken om att allt är så hemskt förgängligt, som Shakespeare alltid bär med sig finns även i En midsommarnattsdröm. Hur man kan sluta älska någon, enbart för att någon ny har kommit och visat upp sig, kanske sagt något fin? Grekland, gudar, engelsk folklore och svärande arbetare med skådespelarambitioner. Det går att sammanfatta precis vad dramat handlar om, inte alls svårt, linjerna går att urskilja. Men då drömmens ickestruktur försvinner då man förstår allting finner jag ingen anledning till varken förord eller efterord eller “såhär är det”. Gudar och människor och varelserna där emellan. Ett stycke om allt som bara bör läsas och älskas och citeras i evigheter.
”Oh, I can smile about it now / But at the time it was terrible / No, Mamma, let me go”
Logdansen som var ett dåligt diskotek. Någon utanför med en gitarr, sjöng Cornelis ur en sångbok. Han spelade en vals på engelska, den hade han skrivit själv och så hade han varit med på MTV. Trodde inte det spelades musik där längre. Olovlig körning av fyrhjuling under inflytande av alkohol. Strindberg kunde aldrig föreställa sig detta, inte ens i sina mest dysutopiska tankar om skärgårdens framtid då alla vill vara som Karlsson. Vi tiggde så många mentolcigaretter på vägen hem. Och inga öl kvar, och ledsen musik från en labtop. Troligtvis svensk popmusik. Ljus var natten. Dagen efter. Som man förtjänar. Kräks i sommarsolen. Jag bör jämföras med en sådan sommardag. Och logdansfolket med sina vindjackor och ryggsäckar. Bara Stureplansdrömmar. På riktigt. Jag kastad sten efter fyrhjulingarna.
Strindberg har också skrivit om drömmar/sina drömmar. Hans Ett drömspel är det mest drömlika stycke, och lika underbart och svårförståligt som anteckningar man skriver ner halvt sovandes, men också skarpt som saker man tänkt över så länge under ensamma frukostar utomhus. Ett kollage av drömmar och minnen.
Det är svårt att gestalta drömmar. Tråkigt är att lyssna till andras drömmar. Bara de största lyckas. Shakespeare och Strindberg. Ett drömspel spelades på Dramaten nu i våras, östgötateatern gästspelade, en modern tappning, sedan iväg till teaterfestival på kontinenten. Kim Anderzon satt i publiken, kramade Krister Henriksson. Hon spelar Fröken Julie någonstans i Botkyrka kommun. Och i dag visade SVT Sällskapsresan där hon skämtar, en film om julafton två dagar efter midsommar. och var är Att angöra en brygga? Kanske i mellandagarna.
”But I’m going to meet the one I love / At last ! At last ! At last !”
Oroliga ensamma sommargäster sprang omkring på klipporna och ängarna med sina mobiltelefoner i hopp om täckning. Midsommarsmset från någon speciell. Vibrera lilla manick. ”Tack vare dig kan jag nå henne när jag vill”, så tänker älskaren då denne ser med mjuka ögon på nokiaplastbiten. Och nej tack jag har SJ-biljetter i min inkorg på telefonen, för jag ska iväg och se Morrissey sjunga.
Shakespeares sister - The Smiths
Är du mellan 14 och 21 kan du skicka in dina texter och bilder och kanske få dem publicerade i ponton. Vi tar mer än gärna emot dikter, noveller, fotografier eller teckningar. Formulär för att skicka in bidrag direkt och övriga adresser hittar du här.
ponton är en litterär tidskrift av och för unga som utkommer med fyra nummer varje år. Hälften av materialet i tidningen består av inskickat material, andra hälften görs av en redaktion med bas i Stockholm.
Under den här fliken hittar du information om hur du gör för att prenumerera på ponton och var tidningen finns i butik.
juni 23rd, 2009 at 19:17
Last night I dreamt that somebody loved me.
Viktor: fortsätt - bra. och ha det fint på morrissey imorgon. jag ville jag vore där, jag med. svimma inte!